Badmästare, bryggeritekniker, grafisk designer, filmarbetare, dekoratör, gårdsmästare, bagare, möbelsnickare, nätverkstekniker, behandlingspedagog, lokförare. Allt detta och mycket mer kan du bli genom att gå en Yrkeshögskoleutbildning(Yh) eller en Kvalificerad yrkesutbildning(KY)

Här kan du läsa mer om vad Yh och KY är, vilka utbildningar som finns, hur lång tid det tar, vad som krävs för att komma in, hur du ansöker, hur du klarar ekonomin m.m.

Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och Yrkeshögskoleutbildning(Yh) ingår from 2009 i den s k Yrkeshögskolan.Yh- och KY-utbildningar är på eftergymnasial nivå.
Utbildningarna ger examen i form av Yrkeshögskoleexamen och Kvalificerad yrkeshögskoleexamen.

Fr.o.m 2009 har många KY-utbildningar gått över att bli yrkeshögskoleutbildningar. KY-utbildningar kommer finnas kvar dock som längs tom 2013 men många kommer innan dess gå över till yrkeshögskoleutbildningar.

Allmänt om Yh/KY

Yh
Yrkeshögskoleutbildning, Yh, är en ny utbildningsform. Yh-utbildningar kombinerar teori med praktiskt lärande på en arbetsplats. De erbjuds inom branscher där det finns ett uttalat behov av välutbildad arbetskraft.

Innehållet i utbildningarna bygger på kunskap som uppkommit vid produktionen av varor och tjänster, och de syftar till att leda till jobb direkt efter examen.
Utbildningarnas längd varierar från ett till två år.

Undervisningen är gratis, men du måste själv betala kurslitteratur och annat studiematerial. Alla Yh-utbildningar berättigar till studiemedel.

KY
KY är en förkortning som står för Kvalificerad Yrkesutbildning. Alla KY-utbildningar är yrkesinriktade och ska svara mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden. För att utbildningarna ska uppfylla kraven som finns i arbetslivet drivs alla utbildningar i nära samarbete med företag och andra arbetsgivare. En stor del av själva utbildningstiden är också förlagd ute på en arbetsplats.


Utbildningarnas längd varierar från ett till tre år. De allra flesta är dock två år långa. Undervisningen är gratis, men du måste själv betala kurslitteratur och annat studiematerial.

Alla KY-utbildningar berättigar till studiemedel.

Vad finns det för utbildningar?

Yh-och KY-utbildningar finns inom många olika branscher – bygg, ekonomi, it, jord/skog/trädgård, miljö, teknik & tillverkning, transport, turism & restaurang, vård m.fl. Du kan utbilda dig till allt från grafisk designer och ridinstruktör till miljösamordnare och TV-producent.

Utbildningsutbudet förändras dock från år till år eftersom utbildningarna bara får starta om det finns ett verkligt behov av folk med just den utbildningen på arbetsmarknaden. Därför startar nya utbildningar och gamla läggs ner, allt eftersom behovet på arbetsmarknaden förändras.

Sök utbildningar
Samtliga utbildningar som finns hittar du i sökmotorn på Yh-myndighetens webbplats.

Kurser

Alla Yh- och KY-utbildningar innehåller ett antal kurser. Vissa kurser kan ha allmän karaktär, som matematik, svenska och engelska. Andra är specifikt inriktade på det område du utbildar dig inom. Om du studerar till konditor ingår t.ex. kurser i livsmedelshygien och livsmedelskemi, om du ska bli behandlingspedagog har du kurser i psykologi och missbrukskunskap, osv.

Lärande i arbete (LIA)

Utbildningarna innehåller alltid en mix av teori och praktik. En stor del av utbildningstiden (ca 1/3) är förlagd ute på en arbetsplats, något som kallas Lärande i arbete (LIA). Tanken med LIA är att du ska få yrkeskunnig handledning och komplettera det du lär dig i skolan med praktiska kunskaper direkt från arbetslivet. Det innebär också att du får erfarenhet av jobbet och kontakt med potentiella arbetsgivare redan under utbildningen.

Poäng

Studier på utbildningarna mäts i poäng och talar om utbildningens omfattning.

På en KY-utbildning motsvarar ett KY-poäng en veckas heltidsstudier. De flesta KY-utbildningar omfattar 80 poäng, dvs. två års heltidsstudier.

På en Yh-utbildning motsvarar fem YH-poäng en veckas heltidsstudier. Det innebär att en utbildning på ett år motsvarar 200 YH-poäng, en två-årig utbildning är på 400 YH-poäng etc.
YH-utbildningar är från och ett halvår och uppåt i längd.

Observera att Yh- och KY-poäng inte är samma sak som högskolepoäng(hp).

Examen

YH-utbildningarna är från ett halvår och uppåt. Om utbildningen är ett år kan den avslutas med en yrkeshögskoleexamen. Om den är två år eller längre kan den avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. I det senare fallet måste utbildningen innehålla minst 25 procent LIA (Lärande i arbete) och dessutom innehålla ett examensarbete.

KY-utbildningarna är mellan ett och tre år långa och leder till en kvalificerad yrkesexamen.Betyg ska sättas på varje genomförd kurs. För YH-utbildningar och KY-utbildningar används betygen Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt.

Vad krävs det för förkunskaper?

För att kunna söka en Yh eller en KY måste du ha så kallad grundläggande behörighet. Sedan krävs för många utbildningar ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet.

Grundläggande behörighet KY
Grundläggande behörighet har du som:

1) har slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program och lägst betyget Godkänd på kurser som motsvarar minst 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program.

2) har slutbetyg eller samlat betygsdokument från komvux och lägst betyget Godkänd på kurser som motsvarar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg.

3) har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i punkt 1 eller 2.

4) ska fylla minst 25 år det år utbildningen börjar och har arbetat minst halvtid i åtminstone fyra år före utbildningen börjar samt har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasiet.

5) ska fylla minst 25 år det år utbildningen börjar och har arbetat minst halvtid i åtminstone fyra år före utbildningen börjar samt har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasiet.

Grundläggande behörighet Yh
Grundläggande behörighet har du som:

1) har ett slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,

2) har ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,

3) har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar
kraven i 1 eller 2.

4) kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans
nationella program eller motsvarande kunskaper.

För båda utbildningarna gäller att den grundläggande behörigheten också kan bestå av att man genom svensk eller utländsk utbildning, praktiskt erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig kvalificerad yrkesutbildning.

Särskild behörighet
På många av utbildningarna krävs att du utöver den grundläggande behörigheten har så kallad särskild behörighet. De särskilda behörighetskraven skiljer sig från utbildning till utbildning och kan handla om att du ska ha läst vissa kurser eller ämnen på gymnasienivå, ha viss arbetslivserfarenhet, datorkunskaper eller liknande.

>> Mer information om de exakta tillträdesreglerna får du från respektive utbildningsanordnare. Adresser, telefonnummer och länkar till dessa hittar du i sökmotorn på Yh-myndighetens webbplats.

Antagning och urval

Att du upfyller behörighetskraven på en utbildning innebär inte att du automatiskt blir antagen. Om det finns fler sökande än vad det finns utbildningsplatser så måste det göras ett urval bland alla som sökt för att vaska fram dem som ska erbjudas plats.

Det är upp till varje utbildningsanordnare att själv bestämma vad som ska utgöra grunden för urvalet. Man kan titta på en eller flera saker, t.ex:

Betygsmeritvärde från gymnasiet eller komvux

Betyg i enskilda ämnen

Resultat på högskoleprovet

Arbetslivserfarenhet

Tidigare utbildningar och kurser

Antagningsprov

Arbetsprover

Personligt brev

Intervju

Ofta prioriteras sökande som man uppfattar har ett stort intresse för yrket och är verkligt motiverade att gå utbildningen.

Läsåret

Yh och KY har inga bestämda terminstider, utan kan starta och sluta när som helst under året. De allra flesta utbildningar har dock kursstart i augusti eller september.

Eftersom KY-utbildningar i första hand följer arbetslivets rytm kan du inte alltid räkna med sommarlov, jullov, påsklov m.m.

Så här söker du

Varje Yh- och KY-utbildningsanordnare ansvarar själv för antagningen, så du ska skicka din ansökan direkt till utbildningsanordnaren. Eftersom olika KY-utbildningar startar vid olika tidpunkter varierar sista ansökningsdag från utbildning till utbildning. De allra flesta anordnare vill dock ha in ansökningar någon gång i april eller maj.

Vilka handlingar som ska skickas med din ansökan varierar också eftersom olika utbildningar har olika antagningskrav och urvalsregler. Förutom själva ansökningsblanketten kan det behövas ett personligt brev, kopior på dina betyg, resultat på högskoleprovet, arbetsintyg, intyg om tidigare studiemeriter, arbetsprover m.m.

Exakt information om vad som gäller får du av utbildningsanordnaren. Adresser, telefonnummer och länkar till dessa hittar du i sökmotorn på Yh-myndighetens webbplats.

Studiemedel

Alla Yh- och KY-utbildningar berättigar till studiemedel från CSN. Detta gäller även de arbetsplatsförlagda perioderna (LIA).

Studiemedel = bidrag + lån
Studiemedlet består av två delar: en del som du får (studiebidraget), och en del som du måste betala tillbaka (studielånet). Om du vill kan du kan söka bara bidragsdelen, eller en mindre del av lånet.

Du kan få studiemedel för heltidsstudier, samt för deltidsstudier på 75 eller 50 procent. Om du studerar på heltid är studiebidraget 671 kronor i veckan och studielånet 1 284 kronor i veckan, dvs. sammanlagt 1 955 kronor i veckan.

Om du studerar 75 procent är studiemedlet på sammanlagt 1463 kronor i veckan och om du studerar på 50 procent sammanlagt 975 kronor i veckan.

Begränsad tid
Det finns en gräns för hur lång tid du kan få studiemedel. För studier på eftergymnasial nivå, som till exempel Yh/KY och högskola, ligger denna på 240 veckor, vilket motsvarar 6 års studier.

Fribelopp
Om du jobbar samtidigt som du studerar kan det påverka din rätt till studiemedel. Det finns nämligen en gräns för hur mycket pengar du får tjäna samtidigt som du har fullt studiemedel. Den maximala inkomst du får ha per halvår utan att studiemedlet påverkas kallas fribelopp.

Om du tjänar mindre än fribeloppet får du fullt studiemedel, men om du tjänar mer än fribeloppet minskas studiemedlet med hälften av det du tjänar utöver fribeloppet. Hur mycket du kan tjäna innan studiemedlen påverkas beror dels på hur många veckor du har studiemedel under det aktuella halvåret, och dels på om du studerar på heltid eller deltid. I tabellen kan du kolla vilka fribelopp som gäller vid olika studietakt och olika antal veckor med studiemedel.

Antal veckor med studiemedel	Heltid	75 procent	50 procent
5	93 625	96 984	100 280
10	80 250	86 948	93 603
15	58 850	70 889	82 920
18	56 375	67 908	79 433
20	53 500	66 875	80 250
22	48 150	62 860	77 579
23	45 475	60 853	76 243

Tilläggslån
Du som är över 25 år och har haft en inkomst på minst 177 620 kronor de 12 senaste månaderna före studiestarten kan få ett tilläggslån på 423 kronor i veckan. Villkoret är att du studerar på heltid.

Merkostnadslån
Merkostnadslån är en typ av extralån du kan få för vissa merkostnader i samband med dina studier. Det kan till exempel handla om dubbel bosättning och resor mellan hemorten och studieorten.

Tilläggsbidrag
För dig som har barn finns ett särskilt tilläggsbidrag. Om du studerar på heltid får du 128 kronor i veckan om du har ett barn, 209 kronor i veckan om du har två barn och 251 kronor i veckan om du har tre barn.


>> Mer information om studiemedel finns på CSN:s webbplats www.csn.se.

:: Mer info

Gå vidare till SyoGuidens avdelning KY



Uppdaterad 2010-01-08

Om du vill länka direkt till denna artikel är adressen:
http://www.syoguiden.com/ky