På folkhögskolorna runt om i landet finns utbildningar inom en mängd olika områden. Vad sägs till exempel om rockmusikerlinje på Birkagårdens folkhögskola i Stockholm, snowboardlinje på Storumans folkhögskola i Fjällen, textillinje på Mora folkhögskola i Dalarna eller journalistlinje på Skurups folkhögskola i Skåne? Folkhögskolorna ger dig också möjlighet att läsa in grundskole- och gymnasiekompetens i en annorlunda miljö.

Här kan du läsa mer om folkhögskolan, vilka utbildningar som finns, hur du ansöker, hur du klarar ekonomin m.m.

Allmänt om folkhögskolestudier

Folkhögskolan är en unik utbildningsform som bara finns i Norden. Den styrs inte av några allmänna läroplaner utan varje skola bestämmer själv vilka utbildningar man ska erbjuda och hur de ska se ut. Därför kan olika folkhögskolor ha helt olika profiler och inriktningar.

Samtidigt har folkhögskolorna många gemensamma drag. Inom folkhögskolan arbetar man till exempel ofta ämnesövergripande och i mindre grupper där man utgår från elevernas förkunskaper och egna erfarenheter. Undervisningen brukar varvas med studiebesök, fältstudier, projektarbeten, praktik, studieresor m.m.

Idag finns 148 folkhögskolor spridda över hela landet. De flesta ligger på mindre orter eller ute på landet, men på senare år har det startat allt fler folkhögskolor i storstäderna också. Nästan alla folkhögskolor har ett internat, vilket innebär att man kan bo på skolan under studietiden.

Folkhögskolornas utbildningar riktar sig till vuxna i alla åldrar och i många fall ges företräde till invandrare, äldre, arbetssökande, personer med funktionsnedsättningar och personer som bara har kortare utbildning sedan tidigare. Undervisningen är gratis men du får själv betala litteratur och annat studiematerial, och eventuellt kost och logi.

Vilka utbildningar finns?

Folkhögskolorna runt om i landet har ett stort utbud av kurser. Det finns allt ifrån korta kurser på bara några dagar till långa kurser som omfattar flera års studier.

Bland de längre utbildningarna finns dels det som heter Allmän kurs och dels olika särskilda kurser.

Allmän kurs
Allmän kurs finns på alla folkhögskolor. Den vänder sig till dig som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning, och är ett alternativ till att komplettera på komvux.

På Allmän kurs läser du precis som i skolan flera olika ämnen, t.ex. svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och naturkunskap. Men istället för att läsa de olika ämnena var för sig studerar man ämnesövergripande med projekt och teman där flera ämnen kommer in.

På många folkhögskolor finns möjlighet att välja en speciell inriktning på Allmän kurs, t.ex. musik, drama, färg & form, miljö, it eller internationella frågor.

Särskilda kurser
Förutom Allmän kurs erbjuder folkhögskolorna olika så kallade särskilda kurser. De särskilda kurserna har alltid en speciell inriktning och innebär att du koncentrerar dig på ett ämne eller ämnesområde.

Många av folkhögskolornas särskilda kurser finns inom det kulturella området: inom konst, musik, teater, film, skrivande, hantverk och formgivning. Men det finns särskilda kurser inom en mängd andra områden också, till exempel media, data/it, språk, idrott, friskvård, miljö och internationella frågor.

Vissa av de särskilda kurserna är yrkesinriktade. Exempelvis finns utbildningar till fritidsledare, teaterpedagog, journalist, kantor, teckenspråkstolk och behandlingsassistent.


Sök utbildningar
Alla kurser och utbildningar som finns på folkhögskolorna runt om i landet hittar du på
www.folkhogskola.nu.

Behörighet till högskolestudier

Alla utbildningar på högskolenivå kräver att du har så kallad grundläggande behörighet för högskolestudier. Det vanliga är att man får det genom studier på gymnasiet eller komvux, men det går också att läsa in på folkhögskola.

För att få grundläggande behörighet från folkhögskola måste du studera mellan ett och tre år på Allmän kurs. Du måste totalt få ihop tre år på gymnasienivå, så hur många år du får gå på folkhögskola beror på vad du har för förkunskaper sedan tidigare. Kravet är också att du uppnår motsvarande godkänd nivå i kärnämnena Svenska A och B (alt. Svenska som andraspråk A och B), Engelska A, Matematik A, Samhällskunskap A, Naturkunskap A och Religionskunskap A.

En hel del högskoleutbildningar kräver inte bara grundläggande behörighet, utan även så kallad särskild behörighet i olika ämnen utöver kärnämnena. På många folkhögskolor finns möjlighet att skaffa särskild behörighet i olika ämnen, men vilka ämnen det rör sig om varierar från skola till skola.

>> Läs mer om grundläggande och särskild behörighet i avsnittet Studera på högskola och universitet.

Folkhögskolans urvalsgrupp

Vid antagningen till utbildningar på högskolor och universitet delas de sökande in i olika urvalsgrupper. Du som har fått behörighet till högskolan genom att gå på folkhögskola placeras i folkhögskolans urvalsgrupp: Grupp IV. I folkhögskolans urvalsgrupp konkurrerar du om platserna med andra som söker med studieomdöme från folkhögskolan.

Antalet platser som erbjuds i folkhögskolans urvalsgrupp står i proportion till hur många sökande som kommer från folkhögskolan. Ju fler sökande från folkhögskolan, desto fler platser. Ju färre sökande från folkhögskolan, desto färre platser. Det kan också hända att det är så få sökande från folkhögskolan att det inte blir några platser alls. Därför bör du som skaffar högskolebehörighet på folkhögskola även göra högskoleprovet, så att du kan delta i högskoleprovsurvalet också.

>> Läs mer om antagningen till högskolan i avsnittet Studera på högskola och universitet

Studieomdöme istället för betyg

På folkhögskolorna finns inte betyg i traditionell mening. Däremot får du som går Allmän kurs ett så kallat studieomdöme efter utbildningen. Studieomdömet sätts gemensamt av alla dina lärare på skolan och grundar sig på deras uppfattning om 1) dina kunskaper och färdigheter, 2) din förmåga till analys, bearbetning och överblick, 3) din ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier samt 4) din sociala förmåga.

Du kan få ett av följande studieomdömen:

4 – Utmärkt studieförmåga

3 – Mycket god studieförmåga

2 – God studieförmåga

1 – Mindre god studieförmåga

OBS! Eftersom folkhögskolorna inte har vanliga betyg kan du heller inte läsa upp dina gymnasiebetyg på folkhögskola. Du kan läsa in och därmed bli behörig i gymnasiekurser som du saknar eller inte är godkänd i, men du får inte betyg som du kan räkna in i ditt betygssnitt från gymnasiet.

Vad krävs det för förkunskaper?

För att komma in på Allmän kurs krävs inga speciella förkunskaper. Dina förkunskaper och tidigare studier avgör bara vilken nivå du startar dina studier på.

På särskilda kurser kan det däremot finnas bestämda förkunskapskrav. Det kan handla om att du ska ha en viss utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet eller liknande. För vissa av de särskilda kurserna ställs samma krav på förkunskaper som vid studier på högskolor och universitet, dvs. du måste minst ha grundläggande behörighet för högskolestudier.

Antagning och urval

Antagningen till folkhögskoleutbildningar skiljer sig från hur antagningen ser ut inom många andra utbildningar. Höga betyg är till exempel inte avgörande för om du ska bli antagen till en kurs på folkhögskola. När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser handlar det snarare om skolans bedömning av dina behov och förutsättningar att klara utbildningen i fråga.

De vanligaste underlagen för att bedöma sökande är ett eller flera av följande:

Personligt brev

Intervju

Inträdesprov

Arbetsprover

Arbetslivserfarenhet

Förtur ges många gånger till äldre, invandrare, arbetssökande, personer med funktions-nedsättningar och personer som bara har kort utbildning sedan tidigare. De som ansvarar för antagningen försöker dessutom sätta ihop grupper med elever som har olika kön, ålder och bakgrund.

Läsåret

Läsåret på folkhögskolorna varar i regel från augusti till maj/juni och är uppdelat i två terminer. Höstterminen löper från augusti fram till jul och vårterminen från januari till maj/juni.

De flesta utbildningarna startar på hösten, men det finns också utbildningar som startar på våren.

Så här söker du

Varje folkhögskola ansvarar för sin egen antagning och ansökningsprocessen kan se olika ut på olika skolor.

Vissa skolor har löpande antagning vilket innebär att de tar emot och behandlar ansökningar när som helst under året. Andra har ett sista ansökningsdatum, men när det är varierar både från skola till skola och från kurs till kurs.

Eftersom olika utbildningar har olika antagningsregler så finns det olika krav på vilka handlingar du ska skicka med din ansökan. Förutom själva ansökningsformuläret kan det behövas ett personligt brev där du berättar om dig själv och varför du vill gå utbildningen, kopior på betyg, arbetsintyg, arbetsprover, personbevis m.m.

Exakt information om vad som gäller får du från respektive folkhögskola. Adresser, telefonnummer och länkar till skolorna hittar du på www.folkhogskola.nu

Studiemedel

Du som studerar på folkhögskola kan få studiemedel från CSN från och med höstterminen det år du fyller 20 år. (Är du yngre har du rätt till Studiehjälp - läs mer om det i nästa avsnitt!) Vissa av folkhögskolornas yrkesutbildningar, exempelvis fritidsledarutbildningarna, teckenspråkstolkutbildningarna, kantorsutbildningarna och en del journalistutbildningar, kan du dock få studiemedel för redan när du är 18 år.

Studiemedel = bidrag + lån
Studiemedlet består av två delar: en del som du får (studiebidraget), och en del som du måste betala tillbaka (studielånet). Om du vill kan du kan söka bara bidragsdelen, eller en mindre del av lånet.

Du kan få studiemedel för heltidsstudier, samt för deltidsstudier på 75 eller 50 procent. Om du studerar på heltid är studiebidraget normalt 671 kronor i veckan och studielånet 1 284 kronor i veckan, dvs. sammanlagt 1 955 kronor i veckan.

Under vissa omständigheter kan du få studiemedel som utgår från en högre bidragsnivå. Det totala studiemedlet blir detsamma, men bidraget blir på 1 566 kronor och lånet bara på 389 kronor i veckan vid heltidsstudier. För att få det högre bidraget måste du vara minst 25 år gammal och sakna slutbetyg från grundskola och/eller gymnasium.

Begränsad tid
Studiemedel är inget du får under obegränsad tid. Tvärtom finns det tydliga gränser för hur många veckor du kan få studiemedel på olika utbildningsnivåer.

Studier på grundskolenivå: Du kan få studiemedel i max två år (80 veckor) om du saknar grundskoleutbildning, och max ett år (40 veckor) om du har grundskoleutbildning.

Studier på gymnasienivå: Du kan få studiemedel i max tre år (120 veckor) om du saknar treårig gymnasieutbildning, och max två år (80 veckor) om du har treårig gymnasieutbildning.

Studier på eftergymnasial nivå: Du kan få studiemedel i max 6 år (240 veckor).

Fribelopp
Om du arbetar under din studietid kan det påverka din rätt till studiemedel. Det finns nämligen en gräns för hur mycket pengar du får tjäna samtidigt som du har fullt studiemedel. Den maximala inkomst du får ha per halvår utan att studiemedlet påverkas kallas fribelopp. Om du tjänar mindre än fribeloppet får du fullt studiemedel, men om du tjänar mer än fribeloppet minskas studiemedlet med hälften av det du tjänar utöver fribeloppet.

Hur mycket du kan tjäna innan studiemedlen påverkas beror dels på hur många veckor du har studiemedel under det aktuella halvåret, och dels på om du studerar på heltid eller deltid. I tabellen kan du kolla vilka fribelopp som gäller vid olika studietakt och olika antal veckor med studiemedel.

Antal veckor med studiemedel	Heltid	75 procent	50 procent
5	93 625	96 984	100 280
10	80 250	86 948	93 603
15	58 850	70 889	82 920
18	56 375	67 908	79 433
20	53 500	66 875	80 250
22	48 150	62 860	77 579
23	45 475	60 853	76 243

Tilläggslån
Du som är över 25 år och har haft en inkomst på minst 177 620 kronor de 12 senaste månaderna före studiestarten kan få ett tilläggslån på 423 kronor i veckan när du studerar på folkhögskola. Villkoret är att du studerar på heltid.

Merkostnadslån
Merkostnadslån är en typ av extralån du kan få för vissa merkostnader i samband med dina studier. Det kan till exempel handla om dubbel bosättning och resor mellan hemorten och studieorten.

Tilläggsbidrag
För studerande med barn finns ett särskilt bidrag. Om du studerar på heltid får du 123 kronor i veckan om du har ett barn, 200 kronor i veckan om du har två barn och 241 kronor i veckan om du har tre barn.


>> Mer information om studiemedel finns på CSN:s webbplats www.csn.se.

Studiehjälp

Till och med vårterminen det år du fyller 20 har du som studerar på folkhögskola rätt till studiehjälp från CSN. Villkoret är att du studerar på heltid.

Studiehjälpen består av studiebidrag och eventuellt extra tillägg och inackorderingstillägg.

Studiebidraget är 1 050 kronor i månaden.

Extra tillägget är på 285 kronor, 570 kronor eller 855 kronor i månaden, och prövas mot din och dina föräldrars ekonomi.

Inackorderingstillägget är på mellan 1 190 och 2 350 kronor i månaden, och beviljas till dig som är inackorderad på folkhögskolan. Vilken summa du får beror på avståndet mellan skolan och ditt hem.

>> Mer information om studiehjälp finns på CSN:s webbplats www.csn.se.

:: Mer info

Gå vidare till SyoGuidens avdelning Folkhögskola



Uppdaterad 2010-01-13

Om du vill länka direkt till denna artikel är adressen:
http://www.syoguiden.com/folkhogskola